tisdag 10 december 2013

Julväst

Nu har jag lagt allt annat åt sidan för att börja på en julväst till palten, att ha när han ska vara finklädd under helgerna. Jag valde mellan några stycken på Ravelry men bestämde mig till sist för ett mönster från Drops: b21-8 "Junior" Vest with V-neck and textured pattern in “Baby Merino”

Jag valde den inte bara för att bebisen på bilden var söt, men kanske var det lite därför.

Jag stickar den i Debbie Bliss Baby Cashmerino, världens mjukaste babygarn, i en fin ljusröd färg som jag hade trefjärdedels nystan kvar av så jag bara behövde köpa ett nytt. Än så länge har jag bara hunnit med resåren, och hittills känns det bra:


Det här blir mitt bidrag till veckans symöte med Husmorsskolans Nya Syförening. Titta in där för att se vad de andra gjort i veckan!

torsdag 5 december 2013

Tröja och virus

Jag fortsätter blogga sällan och inte fotografera ännu mindre. Jag stickar inte så jätteflitigt heller, utan läser lite mer istället. Och sover.

Ett par mobilbilder har det blivit i alla fall.
Först är det min flättröja, som är färdig, använd ett par dagar och faktiskt känns nästan perfekt:



Sedan är det en ny grytlapp som jag börjat virka som inflyttningsfest till min svåger som ska bli min granne. Jag tänkte göra ett par dubbelsidiga grytlappar med Doctor Mario-virus. Jag börjar med det röda viruset:


torsdag 28 november 2013

Garnets flygande holländare

Det går ett spöke genom mitt liv. Det är det gröna Debbie Bliss Cashmerinots spöke.
Jag köpte garnet till en bebiskofta som inte blev av, och nu tänkte jag använda det till en liten hätta till en annan bebis som snart dyker upp.

Stripes and Dots Bonnet av Amy Mercer verkade enkel och söt, och med grönt garn och vitt och gult i banden skulle det se ut som prästkragar på en äng, tänkte jag. Det gjorde det, men mössan blev alldeles för lång i nacken och kort framme på huvudet. Jag har haft samma problem med hättor tidigare, särskilt med min amish-hätta, så kanske ska det faktiskt vara så men jag tycker inte om det. Det känns klumpigt och fel, och som om den inte värmer och skyddar så mycket som den borde.


Så jag repade upp mössan när jag bara hade hakbandet kvar, och började på en bluffkrage istället i samma garn efter mönstret Spring Neckwarmer av Justyna Lorkowska.

Jag gjorde kanterna med det gula garnet och randade med det vita. Båda de garnerna var små halva nystan eller mindre som jag fått någonstans ifrån, kanske från min mamma.Jag gjorde färdigt det här projektet också innan jag insåg (eller accepterade) mina misstag.
Kragen blev alldeles för stor. Den gick ner för mycket över axlarna för en liten nyföding, och på framsidan där den var som längst skulle den nog ha gått ner på magen. Det vita garnet var jättestickigt och fungerade inte alls, och dessutom rullade kanten upp sig trots tre rader fastmaskor runt kanterna.



Garnet repades upp en andra gång alltså, men jag är fortfarande sugen på att göra en bluffkrage. Den här gången låter jag bli det vita garnet och kör kanske helt utan mönster. Istället ska jag nog titta på en jättebra krage som paltens faster gjorde när han var nyfödd, och som fortfarande passar på honom.

onsdag 27 november 2013

Februarirevolutionen är här



Den lilla februarirevolutionsmössan (min dator säger att det är felstavat, och vill byta ut det till "kontrarevolutionär". WTF?) är klar, och den blev precis så varm, skön och rejäl som jag hoppats.

Palten gillar inte riktigt mössor som knäpps under halsen, så jag valde den här som ändå går ner en bit över öronen och i nacken. Mönstret är Karenin av Woolly Wormhead.

Precis som min egen mössa är den stickad i Drops Nepal, ett nystan som blev över när jag gjorde min flättröja. Det är ett bra garn, skönt att sticka med och det blir mjukare och "lättare" när man använt det ett tag.


Mössan var enkel och rak på sak, jag fick träna på lite kortvarv (jag har lärt mig german short rows, och tycker att det funkar bra) och köpa söta fiskknappar.

Först gjorde jag den för liten, så jag fick repa upp en bit och sticka lite längre innan jag gjorde intagningarna. Intagningarna kom nog lite för snabbt så mössan blev lite hopdragen, men jag tycker mest att det ser gulligt ut.


Det här blir ett försenat inlägg till veckans symöte med Husmorsskolans Nya Syförening.

tisdag 19 november 2013

Crazy eyes-monster

En av mina allra finaste vänner ska få barn i vinter. Förutom en tröja som jag inte fotograferat ännu så har jag gjort ett litet monster till bebisen. 



Jag skrev för ett tag sedan om min favoritkofta från högstadiet, som jag nu filtat ihop i tvättmaskinen. Det är yttersta biten av den ena ärmen därifrån som fått bli gosedjur. Det var superenkelt att göra, jag bara klippte upp och sydde ihop. Det sköna med filtade tyger är ju att man slipper fålla och krångla.

Jag sydde fast ett par filtbitar från Panduro som ögon, med en liten filtbit på den ena och en broderad blomma på det andra. Egentligen hade jag tänkt göra en sjörövarögonlapp som man kunde lyfta på och se blomögat, men min man tyckte att det skulle bli för läskigt. Han tyckte att ögat blev obehagligt även utan ögonlapp, men palten verkade i alla fall gilla det så jag hoppas att jag inte ska traumatisera bebisen alltför mycket.


Munnen och ögonbrynen är ditbroderade med klyvsöm eftersom det är ett stygn jag gillar, och så är monstret fyllt med ris eftersom det inte är farligt att få i sig, inte fastnar i halsen och tydligen inte har lika stor risk för att mögla om det blir blött som t ex ärtor har.

Det var jätteroligt och gick enormt fort att sy, jag ska definitivt göra fler saker av filt framöver.


Det här blir mitt bidrag till veckans möte med Husmorsskolans Nya Syförening. Titta in där för att se vad andra har gjort!

fredag 15 november 2013

Relevanta register

Medan jag syr i en knapp hinner palten förstås försvinna med den andra.
Och jag lär mig förstås aldrig att gömma dem.
Jag borde kanske ha en "analysfil" över knappar. 


Tröjan som är på gång

I förra inlägget skrev jag om en tröja som jag planerade. Nu är barnmössan avslutad och jag har inte så mycket på gång, så jag ska sätta igång med provlappen ikväll tänker jag.

Förutsättningarna är att jag ska åka på konferens om en vecka, åka tåg med mina kollegor till Stockholm, sitta på långa föredrag och stanna borta över natten. Då behövs en stor slätstickning, där jag inte behöver titta i mönstret hela tiden men som ger mig något att hålla på med hela tiden utan att riskera att ta slut och lämna mig sticklös.
jag ville göra något med tjockt garn också, för att bli färdig fort och kunna stajla för de andra på konferensen med hur snabbt jag stickar ;)

Jag letade i min Ravelrykö och hittade den perfekta tröjan: Kross av Védís Jónsdóttir:


Det är en isländsk designer som gjort den i isländskt Lett-lopigarn, men jag tror inte den räknas som islandströja ändå eftersom den saknar mönster på oket. Oket är istället stickat med en diskret övergång i tre färger i ett hålmönster mellan den ljusa kroppen och det mörka vid halsen. Samma sak händer längst ner på tröjan och vid ärmsluten.

Jag tycker den var jättefin, och blev ännu mer kär i den när jag gick till garnaffären Strikk och såg vilka fina färger garnet har i verkligheten. Det fanns jättefina gröna nyanser också och jag funderade länge på att låta den gå från svart via grönt till ljusgrått istället, men jag bestämde mig till sist för att köra på originalfärgerna och gå från svart till ljusbrunt via mörkbrunt.
Bland projekten på Ravelry tyckte jag absolut att det var de i originalfärger som var snyggast, så det kändes säkrast att jag gjorde så jag med.

Jag har aldrig stickat i isländskt garn förut och har hört att det ska vara väldigt stickigt, och även om jag inte är jättekänslig för sådant så är jag lite orolig.
Jag tänkte just skriva att det här blir första projektet som jag gör helt enligt mönstret med samma garn och samma färger som på mönsterbilderna, men sedan kom jag på att jag nog ska korta den lite i alla fall, som jag gjorde med min flättröja. Jag trivs bättre i midjelånga tröjor eftersom jag nästan alltid har kjolar med hög midja.

onsdag 13 november 2013

Vad som händer

Nu är det massor av grejer som har blivit klara men som jag inte tagit ordentliga kort på. Jag gör en liten snabbgenomgång av läget med mobilfoton, så kommer det lite rejälare inlägg någon gång senare:

Winterling Is Coming, mina flätsockor, är färdiga och flitigt använda. De blev verkligen superbra, trots några småmissar här och där.


Jag har hunnit både påbörja och avsluta ett till par sockor efter det också. Jag provade göra en istickshäl/afterthought heel, på ett par ganska korta sockor i rester av raggsocksgarn. De blev riktigt kassa på flera sätt, men det skriver jag mer om senare.


Sedan jobbar jag på med min flättröja som nu snart är klar. Jag tror att jag skippar polokragen som finns i mönstret och gör en enkel "crew neck" istället, eller vad tycker ni?


Skogshuggartröjan och ett litet sytt gosedjur till en kompis som snart föder barn är också klara, men de har jag visst inte alls fått med på bild.

Dessutom fortsätter jag långsamt med mina färgglada Ivar-vantar, och har gjort färdigt Februarirevolutionsmössan men ska repa upp toppen eftersom den blev för liten. Hippiefilten växer långsamt och ostadigt den med.

Och så har jag köpt garn till en ny tröja med mycket slätstickning, som jag tänkt jobba med när jag åker på konferens i slutet av månaden, den skriver jag också mer om sen.


onsdag 30 oktober 2013

Februarirevolutionsmössan

Jag har gjort färdigt massor av saker den här veckan, men tänker portionera ut dem i ett blogginlägg i taget så jag inte tar allt på samma gång.
Eftersom jag gjort klart så mycket har jag låtit mig själv börja på något nytt också, och det blev en varm vintermössa till palten.
Jag kommer få jättemycket över av den Drops Nepal jag använder till min flättröja så jag använder ett nystan av det till mössan. Jag ville ha en snabbstickad men gärna lite rolig mössa, med öronlappar för att vara riktigt varm.
Det fick bli en Karenin, av Woolly Wormhead, som jag tror kan bli jättegullig på honom.

Karenin kändes som ett trist namn till en barnmössa men den är ju varm och ser rysk ut, så jag kallar min för Februarirevolutionsmössan istället.

tisdag 29 oktober 2013

Oceanblock Handwarmers

Här i Göteborg sitter alla besvikna nu när stormen hoppade över oss, men jag försökte komma över det genom att fota mina halvvantar som varit färdiga i ett par veckor.


De är alltså stickade i blandat gammalt ullgarn från min och en väns mammor, och två nyare nystan Rauma finullgarn. Jag använde mönstret från Colorblock Handwarmers av Purl Soho, men la till vågorna från Abra Alba av Matlide Skår som inte finns tillgängligt längre.


Jag gjorde dem för att inte frysa under kalla sommarmorgnar när jag åker till jobbet i min mörkblå jacka med trekvartsärmar, och jag blev verkligen jättenöjd. De är lagom varma, lagom tighta, lagom långa och fick så vackra färger.
Mönstret var enkelt och okomplicerat och jag följde det precis som det var. Mitt enda bekymmer var de gamla garnerna, särskilt det i mitten som gick av på nästan varje meter. Det är tur att det är ullgarn, så jag kunde filta ihop det istället för att fästa hela tiden.


Här skulle jag visa hur de ser ut på, samtidigt som palten skulle prova att ställa sig upp på stolen och titta på utsikten. Jag hann rädda honom, men det gjorde så vi inte tog några bättre kort än så:


Det här blir mitt inlägg i veckans symöte med Husmorsskolans Nya Syförening. Titta in där på vad de andra gjort!

tisdag 22 oktober 2013

Inte så casual

Jag blev alldeles till mig när jag läste hos Pyssel och Knåp om att Fred Perry släppt mönster till sin senaste stickade kollektion. De var ju så vackra!


Men tyvärr läste jag sedan hos Kate Davies Designs om hur mönstren var så dåligt skrivna att de inte gick att använda. De är väldigt gammaldags skrivna, det finns ingen stickfasthet, inga storlekar, garnet som rekommenderas finns inte i verkligheten och vissa viktiga moment som att något ska stickas i delar eller hela beskrivningar av ärmar, saknas helt.

Det är trist när de ändå lägger energi på att lägga upp stickmönster och så har de inte gjort det ordentligt. Tur att det ändå finns så många fantastiska mönster på Ravelry att jag inte lider brist på grejer att sticka (säger en som har 364 mönster i kö).

Dessutom går det långsamt med stickandet nu, så långsamt att jag inte har något att visa upp i veckans symöte. Allt går framåt lite i taget, men min största sticktid, på spårvagnen till och från jobbet, äts upp av en bra bok istället just nu. Jag läser Floating Worlds av Cecelia Holland, om en diplomat från den anarkistiska Jorden ett par tusen år in i framtiden som ska förhandla med fascistiska mutanter från Uranus och blir gravid med en av dem.

måndag 21 oktober 2013

Vad jag läser

Nu har jag lagt till en lista över vilka bloggar jag läser här på högersidan. De är helt oordnade, med mest handarbete, lite nära föräldraskap, lite feminism, lite kommunism och lite science fiction.
Titta gärna in på dem, för de är bra!

tisdag 15 oktober 2013

Engelske Ivar

I mitt långa inlägg från i söndags skrev jag om att jag var sugen på att börja med ett par handledsvärmare i dubbla färgskalor, blått och rött, utifrån mönstret Ivar från Vantar för alla årstider. Jag var faktiskt så sugen att jag satte igång genast och ritade upp mönstret och experimenterade med färgerna (jag använder korsstygnsprogrammet KG Stitch till sånt, det fungerar jättebra).

När jag var ute på promenad såg jag höstlöven mot himlen och insåg att det ju var precis samma färger som jag tänkt mig på handledsvärmaren. Kanske är det därför jag hela tiden kommer tillbaka till blått och orange-rött när det blir höst?


Jag brukar ju alltid ta mig flera badkar med vatten över huvudet, så om det inte kändes som en nog stor utmaning att sticka med 8 färger på sticka 2, så kom jag på att jag skulle lära mig sticka engelskt med en tråd också. Jag provar alltså att sticka kontinentalt (som de flesta gör i Sverige) med den ena tråden jag håller på med, och engelskt med den andra och alltså ha den i höger hand. När man väl kan det ska det göra flerfärgsstickning mycket enklare och snabbare.


Det jag inte insåg var att jag är som total nybörjare på engelsk stickning stickar extremt hårt, medan jag stickar väldigt löst när jag stickar kontinentalt och därför har gått ner en halv stickstorlek. Handledsvärmaren blir alltså lite tightare och lite bubbligare än jag hade tänkt mig och jag var nära att repa upp den igår, men efter en stunds fundering bestämde jag mig för att låta bli och hoppas att det värsta fixar sig när jag blockar den.
Redan nu, efter knappt en halv handledsvärmare, känner jag att mina engelska maskor kommer nästa lika lätt som de vanliga och det har börjat bli lösare och snyggare. Det blir verkligen enklare och mindre trassligt och pillrigt med flerfärgsstickning med den här metoden så jag tycker att alla borde prova, även om man kanske egentligen ska göra det på ett projekt som har lite färre andra svårigheter i sig.

Det här blir mitt bidrag till veckans möte med Husmorsskolans Nya Syförening. Titta in där för att se vad de andra gjort!

söndag 13 oktober 2013

Tre stickböcker och en vantplan

I helgen är min man och son ute på landet för att bygga ett stenröse tillsammans med mina svågrar. Jag är alltså ensam hemma, och herregud vad det är skönt! Jag älskar ju min man och palten, men jag älskar att vara ensam också och det är inte så ofta det blir av nuförtiden.

Jag känner att jag har jättemycket tid till allting, jag har varit på stan och handlat, städat en massa, bytt gardiner, badat badkar, tittat på film och tv-serier, läst och förstås stickat. Jag kan inte förstå hur jag kunde få så lite gjort innan jag hade barn, när jag hade all tid i världen.

Den första flätsockan är nästan klar, och jag har påbörjat ärmen på Senapströjan (den senapsfärgade flättröjan alltså).


Igår när jag var på stan så gick jag till biblioteket för att lämna tillbaka böcker, och kom förstås hem med några stickböcker.
Den första var Sticka Mera av Paula Hammerskog och Eva Wincent. När jag kom hem insåg jag att jag redan hade läst den en gång, och att den mest innehöll tekniker som jag redan har en bok om och mönster som känns ganska gamla och trista även om boken bara har några år på nacken.

Det riktiga fyndet på bibblan var istället Vantar för alla årstider, den superhajpade boken av Clara Falk och Kamilla Svanlund. Jag har redan kikat på mönstren från den på Ravelry och visste att de skulle vara fantastiskt fina och alla recensioner har ju varit lyriska, men en kompis som läst boken blev besviken eftersom hon inte tyckte den kom med något nytt. Dessutom gillade hon inte att det var så mycket halvvantar.
Jag gillar halvvantar och tyckte att boken åtminstone var väldigt annorlunda än den vantbok jag redan har (Vantboken), som bara innehåller olika mönster för flerfärgsstickning i tvåtrådigt ullgarn. I Vantar för alla årstider finns verkligen vantar för alla årstider, och dessutom i alla former, alla tekniker och alla garnkvaliteter. Det gillar jag! Den boken hamnar också på min julklappsönskelista.

Den tredje boken jag lånade har jag sträckläst. Det är The Art of Fair Isle Knitting av Ann Feitelson. Det är en bok med mycket att läsa i, där tyngdpunkten ligger på teori och historia istället för mönster (även om det fanns några mönster också, men de kändes väldigt gamla). Sådana böcker älskar jag, och den här gav mig verkligen precis vad jag ville.
Boken går in på djupet på Fair Isle-stickningens historia (och talar om att det är en myt att den lärdes ut av spanska Armadan) och det rä jätteintressant, men ännu mer intressant blir det när den kommer in på tekniken. Dels är det snabbstickningen som är spännande, en skicklig stickerska på Shetlandsöarna kunde sticka en tröja i veckan, ett ok på tre timmar eller en fingerhandske eller basker varje kväll. Det gjorde de förstås delvis genom lång träning, men delvis genom att de stöder ena stickan mot magen i ett "stickbälte". Jag minns att jag också gjorde så när jag började sticka (men utan bältet då), innan jag för bara ett par år sedan lärde mig att man ska hålla upp stickningen och använda båda händerna. Jag kanske skulle prova på mitt gamla sätt igen, och se om jag kan slå några hastighetsrekord?
Sedan går hon in på färglära, och jag börjar förstå fair isle-stickning på ett helt nytt sätt. Tidigare har jag trott att man bara tog färger och satte ihop "på måfå" i mönstret, och tänkt att jag aldrig skulle klara av att få det bra. Nu förstår jag att man oftast sätter ihop färgskalor av några olika färger, som man sedan använder ihop. I en bård kan man t ex ha en blå och en rosa färgskala, där den blå år från mörkast i mitten till ljusare mot kanterna och den rosa är ljusast i mitten och mörkare mot kanterna. I nästa mönsterbård gör man kanske tvärtom, eller låter båda ha sina ljusaste färger i mitten och de mörkaste mot kanterna.


Fair isle känns fortfarande enormt och svårt, men ändå mycket mera greppbart.

Jag blir faktiskt sugen på att prova lite själv. Jag skulle kunna behöva ett par korta halvvantar att ha under min jacka nu på hösten (till skillnad från de långa som jag just fått klara alltså, som jag ska ha till min trekvartsärmade sommarjacka). Jag funderar på att göra vantarna Ivar från Vantar för alla årstider, men göra om färgerna till en klassisk fair isle-skala. Ivar hade ett fint mönster, men jag tycker inte riktigt att det kom fram i färgerna som använts för att sticka upp dem i boken. Den röda är lite för mörk för att synas ordentligt.
Det som också är bra med Ivan är att de görs i Rauma finull, vilket mer eller mindre motsvarar den jättestora påsen med blandat ullgarn jag har i min stash.
Jag plockade fram nystan i två skalor som jag kanske ska prova att ge mig på, men jag är lite orolig för att kontrasterna kanske kan bli lite för stora när jag använder rött och blått. Vad tror ni?





lördag 12 oktober 2013

Jag flödar över av sockgarn

Jag vet inte avd det är med mig nu, jag köper bara mer och mer strumpgarn. Idag skulle jag bara gå igenom Hemtex för att det var den snabbaste vägen, men råkade gå ut med en gardin på extrapris och två nystan höstfärgat garn:



Planen är att göra ett par randiga sockor, förmodligen med brunt som andra färg. Men när ska jag hinna göra det, egentligen? Jag har ju så många andra planer och projekt på gång.

fredag 11 oktober 2013

Mina långsamma tomater

I år har jag fått jättemånga tomater på balkongen, fler än någonsin förr. Men precis som alla andra år så börjar de bli röda nu i mitten av oktober.
Jag borde kanske egentligen inte försöka odla tomater varje år, men det är ju så gott och trevligt att jag aldrig lyckas låta bli.

torsdag 10 oktober 2013

Djur och sländor

I helgen åkte vi tillsammans med min mamma och syster till Skördemarknaden på Tjolöholms Slott. Det var tusen gånger mer fantastiskt än vi hade förväntat oss. De hade inte bara rodeo:


... utan också en fantastisk uppvisning av cirkusryttare. Jag lyckades inte ta något foto in action för det var för spännande. De här tjejerna stod på huvudet och gjorde volter på den största häst jag någonsin sett:


Dessutom hade de massor av djur att titta på. Palten var förstås överlycklig.

Jag blev gladast av att se de här alpackorna. Titta på benen, de ser ju ut som om någon som inte vet hur djur ser ut har försökt rita ett djur utifrån en beskrivning.
Man fick känna på lite klippt ull också, och den var verkligen gudomligt mjuk.


Jag blir mer och mer sugen på att lära mig spinna, särskilt efter att läsa blogginlägg som det här hos Nål och tråd och trädgård. Jag vill nog gärna gå någon liten kurs först, för att lära mig grunderna. Det billigaste är väl att skaffa en drop spindle? Vad heter det på svenska, en slända?
Jag kanske kan önska mig det i julklapp, så får man se om jag får någon eller inte.

onsdag 9 oktober 2013

Mera sockor

Jag tog lite fler suddiga bilder av sockorna i morse, på hur långt jag egentligen hunnit:



Egentligen är de lite mörkare grå och flätorna syns tydligare än på fotona.

tisdag 8 oktober 2013

Halva flätor

Att jag inte skrivit om stickning på länge beror på att den går segt.

Jag har avslutat mina havshalvvantar, men inte fäst trådarna eller fotograferat dem ännu. Det känns ltie trist att de blev färdiga just när säsongen då jag behövde dem tog slut.

Både flätsockarna och flättröjan är påbörjade. Sockarna tog lite extra tid när jag skulle klura ut hur man gjorde de falska flätorna, innan jag till sist insåg att översättningen var helt fel och kunde fråga och få hjälp på ett tyskt forum på Ravelry. Då la mönstrets författare upp en rättelse också, så nu ska det stämma.


Sockorna har jag hunnit mycket längre på än så här men jag har missat att ta kort. Jag är förbi hälen på första sockan, och börjar få in rätta knycken i flätorna nu.

Tröjan har jag däremot hunnit precis så här långt på:


Jag börjar ta ut den för brösten nu, och är lite orolig för att den blir för stor. Men jag har precis rätt stickfasthet och gör minsta storleken, så jag tror att jag håller mig till mönstret och ser hur det går.

Det här blir mitt bidrag till veckans symöte med Husmorsskolans Nya Syförening. Titta in där för att se vad andra gjort i veckan!

tisdag 24 september 2013

Inte konstigt men förjävligt

Det här med polisens register över romer som kommit fram i dagarna är förjävligt och fruktansvärt, men varför verkar så många ha blivit förvånade?
Polisen har gång på gång på gång gjort och sagt grova rasistiska saker. När ska vi inse att det här inte handlar om "enskilda rötägg" som är knäppa, utan om strukturer inom polisen som institution som vi inte kommer åt genom att ge någon sparken eller tvinga justitieministern att be om ursäkt.


Vi har ett samhälle som präglas djupt av rasistiska och sexistiska strukturer. Då är det inte konstigt att den organisation som har fått monopol på att utöva våld i det samhället är en del av samma strukturer.
Det är inte konstigt, men det är som sagt förjävligt. Vi måste börja ta det på allvar nu.


Jag håller förresten på att lära mig sticka flätor nu, och det är inte lika lätt som jag trott.

lördag 21 september 2013

Sockmissar och sockplaner

För några dagar sedan skrev jag om Coop Knits Socks som jag hade beställt. Det tog exakt en vecka att få hem den i posten, vilket känns snabbt när den skickades från Storbritannien.

Under den tiden hade jag hunnit köpa sockgarn. Jag tänkte köpa ett fint och lyxigt garn, men det visade sig att Järbos Mellanraggi hade precis den grå färg som jag ville ha så det fick bli det istället:


Tidigare har jag bara stickat raggsockar, men nu när jag tänkte sticka ett par tunnare sockar så tänkte jag inte på att det kunde finnas olika kvaliteter av sockgarn, utan utgick från att allt som var tunnare än raggsocksgarn skulle vara lagom. Jag hade förstås fel, Mellanraggi är sportweight med 25 st/4 inch och allt i min nya sockbok ska stickas med fingering med 36 st/4 inch.
Jag kommer alltså få köpa ett nytt sockgarn, och det är jag inte direkt jätteledsen för. Den här gången ska jag nog välja något mer färgglatt.

Mellanraggin ska få bli en annan socka istället. Jag har köpt mönstret till Winterling av Regina Satta:

(Foto: Regina Satta)

Jag blir lite skeptisk av sådana här flerfärgade garner, dels tycker jag inte att mönstret, eller i det här fallet flätorna, syns så bra och dels tycker jag faktiskt inte att det är snyggt. Det kan bli bra om det blandas upp med enfärgat t ex i ränder, men det känns som om det är svårt att lyckas med det. Ofta hoppar jag helt över mönster på Ravelry som är uppstickade i flerfärgat garn, helt enkelt för att det blir så svårt att se hur det egentligen ser ut.

Nu ska jag ge mig på sockorna i alla fall, mönstret verkar bra och det blir nog bra att få prova göra flätor innan jag ger mig på min flättröja (som jag inser att jag skjuter upp hela tiden).

Det är i alla fall helt rätt säsong för att sticka sockor nu. Vi har precis börjat med skoförbud på mitt jobb för att låta bli att dra in slask på golvet, så jag sitter och fryser om fötterna i nylonstrumpor hela dagarna.

torsdag 19 september 2013

Spontanshopping

Jag blir mer och mer sugen på att sticka sockor nu till hösten. Nu vill jag inte göra raggsockor, utan mer avancerade fin-sockor i tunnare sockgarn.

Jag har köat upp en hel del sådana på Ravelry, och när jag kollade igenom vad jag lagt till insåg jag att väldigt många av dem kom från en och samma bok: Coop Knits Socks av Rachel Coopey.

(Foto: Jesse Wild, Dawlish)

Jag kollade igenom de andra mönstren därifrån och sedan spontanbeställde jag den. man kunde visserligen köpa den som e-bok också, men det är ju så härligt att få bläddra igenom en riktig bok och bestämma vilket mönster man ska använda. Dessutom fick man med e-boken med när man beställde den fysiska boken, så jag kan kolla på den i telefonen också medan jag stickar sockorna.

(Foto: Jesse Wild, Budleigh)

Nu blir det att vänta och längta vid brevlådan varje dag. Och sedan ska jag spana in fina sockgarner! Det kommer att bli roligt.

Annars stickar jag vidare på mina hav-iga handledsvärmare (eller förresten, det är nog halvvantar egentligen). Det går bra, förutom att garnet i den senaste färgen är gammalt och slitet och går av på ungefär varje varv. Dessutom har jag repat upp den senaste decimetern ungefär hundra gånger eftersom jag inte kom på hur jag skulle göra minskningar som funkade med vågmönstret.
Tills sist följde jag originalmönstret och lät bli att göra några minskningar alls, och det blir nog faktiskt bäst:




tisdag 10 september 2013

Ordning och reda

En annan sak som jag gjorde när jag var ledig var att sortera upp den senaste omgången av paltens kläder. Jag vet att många säljer sina kläder och det är väl egentligen smart, men vi siktar på att få många barn tätt (även om det inte går så fort och lätt än så länge), så vi lägger in allt i lådor i vårt trånga lilla källarförråd istället.


Jag sorterar upp allt efter plaggtyp och storlek, knyter ihop och sätter fast en lapp. Att ha gott om tid och sitta och sortera saker är faktiskt riktigt avkopplande och skönt. Det är lite som handarbete, men går så mycket snabbare.



torsdag 5 september 2013

Pågående och lite mindre pågående projekt

Nu har jag gjort färdigt flera projekt och har bara ett par småstickningar på gång:



En bebiströja i ett fantastiskt intressant mönster att sticka, men jag är osäker på hur storleken blir för som vanligt hade jag fel stickfasthet men körde på ändå. Mönstret är Little Lumberjack Sweater av Mary Kate Long.



Och ett par långa handledsvärmare nu till hösten (färgerna är inte helt rätt på fotot, de är egentligen mörkare). De ska gå från svart till vitt, över alla blå nyanser jag hade hemma i entrådiga ullgarner. Jag tänkte egentligen göra dem efter mönstret Abra Alba, fast längre, men det finns inte tillgängligt längre så jag lade istället till vågorna från det mönstret på Colorblock Handwarmers från Purl Soho.

Garnerna jag använder till handledsvärmarna är så härliga och jag har så mycket av dem (det är framför allt gamla garner jag fått från min och min kollegas mamma, och de verkar båda älska blått) att jag funderar på att göra en tröja av dem. Jag har spanat in Colorslide av Nicole Nehrig:


(Foto: Nicole Nehrig)

Den tröjan kommer nog ändå hamna långt bak i kön av grejer jag planerar att sticka. Först i kön just nu är istället en annan tröja, 122-8 Knitted jumper with raglan sleeves and cables in ”Nepal” från Drops:

Jag har köpt senapsgult Drops Nepal och tänker göra den midjekort, så den funkar med de kjolar jag oftast har på mig.

Jag blev inspirerad när jag såg Pippi Långstrump firar jul och Tommy och Annika hade ylletröjor istället för jackor, så jag ska försöka se till att klä mig så jag med nu i höst:


Just det, jag höll på att glömma Hippiefilten också. Den går framåt så sakteliga, även om det nog var en månad jag virkade på den senast nu.