onsdag 21 augusti 2013

Var sak på sin plats

Mina garner har ganska längre varit fler än jag haft plats för, och problemet blev akut när min kollega flyttade till Umeå och lämnade en kasse med blandade garner till mig. Jag är inte bara tacksam över garnerna, utan också över att det blev ett tillfälle att gå igenom min stash och ordna upp den ordentligt.

Jag började med att sortera alla garner efter material. Syntet lade jag i en kartong:


Ullgarnerna får bo i en resväska:


Entrådiga ullgarner lade jag i en egen plastpåse i resväskan:


Bomullsgarnerna fick en ny låda från Åhlens:


Och i en liten barnväska ligger de garner som är lite spexiga eller konstiga:

Dessutom satte jag alla sockgarner i en egen väska, men den tog jag visst inget kort på.

Kassen med garner som jag fick av min kollega innehöll garner som hon fått av sin mamma och aldrig direkt använt. Det var väldigt mycket syntetgarn från 80-talet, men en riktig guldklimp: växtfärgade ullgarner! Det är inte så stora nystan av varje färg och det känns som om man vill spara dem till något riktigt fint projekt, men jag är säker på att det kommer att dyka upp något någon gång som de passar perfekt till:


När jag var osäker på vad något garn egentligen bestod av (typ hela tiden, jag är verkligen dålig på sådant) så gjorde jag "bränntestet": jag brände en snutt av det över ett värmeljus.

Om det är ullgarn så luktar det bränt hår, ullen blir lite brun runt det brända och den brända biten går att smula sönder med fingrarna. Om det är syntet så smälter det och luktar bränd plast, och det brända går inte att göra sönder.

Jag har tyckt att det har varit svårt tidigare när jag har försökt kolla på ett enskilt garn vilket material det var, men nu när jag gjorde det på många samtidigt så syntes skillnaderna jättetydligt.

Det jag inte tänkte på var att alla dessa brända garner luktade fruktansvärt illa efter ett tag. Jag tror inte att det blir särskilt nyttigt heller med ångorna av bränd plast i luften. Palten låg och sov i rummet bredvid, och det kändes inte som någon bra idé alls.  Jag vädrade så gott jag kunde, men det tog ett tag innan lukten försvunnit.


Så här blev i alla fall resultatet, en blandad samling lådor och väskor under ett av våra skåp i vardagsrummet (vi har massor av skåp, skåp är optimala när man har en ettåring!).



3 kommentarer:

  1. Jag har också alldeles för mycket garner.. dock inte så mycket som du har, ser det ut som! =) Jag har försökt sortera med jag får panik på hur jag ska ordna upp det, så allt åker ner i samma låda till slut igen.
    När jag började virka, och köpte _massor_ med (dyrt) garn, slet jag av alla lapparna i ren iver så jag har massor med garn som jag inte minns vad det är.. om det är ull, bomull, blandningar, om ullen är superwash eller ej..
    Hur gör du för att hålla koll på sådant?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också en massa garn utan lappar, mest gammalt garn från när mamma stickade. Materialet kan man ju klura ut genom bränntestet, och jag har hört att man kan kolla om något är superwash genom att blöta en liten bit och gnugga den mellan fingrarna. Luddar den ihop sig är den inte superwashbehandlad.
      En del är väl ändå omöjligt att klura ut, men det chansar på och använder där det går helt enkelt.
      Ett tag hade jag en liten anteckningsbok där jag häftade fast en garnstump tillsammans med banderollen, men nu registrerar jag mitt garn på Ravelry istället så kan jag alltid ta reda på vad det är.

      Radera
    2. Det där med anteckningsbok har jag funderat på men aldrig kommit till skott med. Jag är ganska ny på Ravelry, har bara tittat på mönster där innan, men nu ska jag absolut kolla närmare på vad sajten kan erbjuda. =)

      Radera