måndag 7 januari 2013

Fjällräven-bärstol: Inte direkt usel


Jag hade tänkt skriva lite om paltens födelsedag, jul, nyår och hela den långa men fina högtidskarusellen, men alla bilderna sitter fast i mobilen jag inte har med mig just nu så det får vänta.

Istället kan jag skriva lite om bärstolen från Fjällräven som vi fått av min svärmor. När hon och min mamma till sist accepterat att vi inte skulle köra så mycket vagn så började de berätta för oss hur mycket bättre en sådan var än de selar vi hade, eftersom den går att bära på ryggen och använda i skogen. Jag har försökt berätta att vanliga ergonomiska selar också går att bära på ryggen och i skogen, men att vi mest bär på mage för att det känns bra att ha uppsyn över palten, men det känns inte som om jag lyckas övertyga någon.

Veckan som gått har varit min sista jullovsvecka, och vi har varit hundvakter ute hos mina svärföräldrar igen. Vädret har varit fint och vi har provat bärstolen nästan varje dag, så jag tänkte att jag kunde ge mig på en liten recension av den.


Den här bärstolen kommer från 70-talet (1978 ungefär) och har burit min man och hans tre syskon och därefter flera grannbarn. Trots det ser den, efter en tvättning, alldeles sprillans ny och fräsch ut, och den känns rejäl och tålig.

Även om sitsen inte är så bred så får barnet en bra grodposition eftersom det sitter bredbent mot förälderns rygg. Däremot verkar det vara svårt att hitta någon bra position för armarna, de hänger antingen bakom kroppen på ett sätt som inte alls ser så skönt ut (som på den första bilden), eller så får de balanseras uppe på ramen på olika sätt (som på den suddiga bilden):




Dessutom saknar bärstolen helt stöd för nacken, så när vi en gång var tvungna att ta ett litet hopp nedför en klippa för att komma fram så snärtade paltens huvud till på ett väldigt obehagligt sätt och han verkade få ont.

Att barnet kommer så högt upp så det har utsikt över förälderns axel är framför allt roligt för barnet, men vi lärde oss snabbt att det också innebär att man måste vara väldigt vaksam mot grenar som snärtar i barnets ansikte.


Jag har faktiskt inte själv provat att bära palten i bärstolen, för jag är inte så van vid att gå i skogen och ramlar hela tiden. Min stabile man sade i alla fall att bärstolen var tyngre än hans vanliga sele (en Ergokopia), men att det inte gjorde så mycket att den saknade avbärarbälte runt midjan eftersom metallramen tryckte in där och gjorde så att mycket av vikten hamnade där i alla fall.

Bärstolen är liten och lätt och inte alls så åbäkig och klumpig som jag trodde att alla bärstolar skulle vara, och det känns som ett stort plus.

Första gången vi var ute med bärstolen gick vi i nästan två timmar, över berg (kändes det som i alla fall) och gyttja. Palten somnade ganska snart och sov sedan gott och länge. När vi nästan var framme vid sjön där vi tänkt fika så vaknade han och var ledsen. Vi skyndade oss fram, satt och fikade och myste och frös men på hemvägen ville han inte sätta sig i bärstolen alls. Jag kände mig som en fruktansvärd förälder, men terrängen var svår och vägen var lång och vi hade inget annat bärredskap med oss. Han grät mer eller mindre nästan hela vägen hem, och det var jättehemskt. Vi lyfte ur honom och satte i honom igen, stannade och ammade, sjöng glada sånger och gjorde roliga ljud men ingenting fungerade. (Om det kom något gott ur det så är det kanske att jag lärt mig att alltid vara redo med alternativ när man provar något nytt.)

Även om det alltså blev katastrof den första gången vi provade så ville min man ge bärstolen en ny chans nästa dag, och då gick det jättebra och palten var nöjd hela tiden. Sedan använde vi den på timslånga skogspromenader varje dag, och palten var glad och belåten och satt till och med och sjöng ibland.

Jag vet alltså inte om den första hemska vandringen berodde på att palten satt för länge i stolen, om det var något som spände åt någonstans eller om han kanske frös.
Jag tycker ändå inte att bärstolen var något vidare jämfört med vanliga ergonomiska selar, även om den inte är direkt usel. Min man däremot trivs med den, han tycker det känns bra att barnet har bra utsikt och att det känns tryggt att den är gjord just för att använda i skogen och på ryggen och kommer från ett känt svenskt märke.

1 kommentar:

  1. -78, då Fjällräven fortfarande var bra! Vilken tur ändå att ni fick en sådan och inte en ny. Allt jag stött på de senaste åren av detta kända svenska märke har varit jättedåliga :(
    /Eva

    SvaraRadera