Monogamsommarbrisen

Jag har oftast ganska många projekt på gång samtidigt, men nu har det råkat bli så att jag monogamstickar.
Det ger mig faktiskt lite ångest att bara ha ett enda projekt på gång, men det beror mest på att stickorna jag behöver till nästa planerade projekt är samma som jag stickar med nu så jag kan helt enkelt inte lägga upp till nästa ännu.

Jag stickar en Summer Breeze Cardigan/Sommerbrisjakke från Pickles. Ett fint enkelt spetsmönster som jag stickar i en bomull/merino-blandning. Jag har hunnit till oket nu, och det går så sjukt segt och långsamt att sticka de långa, långa varven utan att det händer någonting.
Som tur är hade jag ett heldagsmöte i måndags, då jag stickade tills pekfingret värkte och det i alla fall kändes som om koftan växte lite grann.

Nu har jag börjat lyssna på (den väldigt bra) podden Stickkontakt, och där är det en som börjat på samma kofta. Hon tycker att den verkar bli alldeles för liten, och det tyckte jag också ett tag. Jag tror att man blir lurad av att den är så kort och har trekvartsärmar, så innan oket har växt till sig en bit så ser den ut att vara till en tioåring.

Solfärgning: uppdatering

Mitt experiment med växtfärgning som jag skrev om för ett par månader sedan har fortsatt. Två vita ullgarner har alltså legat i varsin burk med skal från röd respektive gul lök, vatten och lite vinäger i mitt köksfönster i drygt två månader.

Nu började rödlöksgarnet lukta lite konstigt och färgen hade inte ändrats på länge, så det kändes som om de nog var klara (och var de inte det så fick de vara det i alla fall). Jag tog ut och sköljde garnerna och lät dem torka på balkongen.

Tyvärr blev jag inte särskilt nöjd. Gullöksgarnet blev rätt bra, det skiftar mellan orange-gult-vitt och fick fina nyanser. Men rödlöksgarnet fick en blandning av grå-rosa och brunt som mest ser smutsig ut. Blandningen av varma och kalla färger i ett och samma garn fungerar inte alls. Jag frågade om råd i gruppen Färga garn med svamp och växter på Facebook, och de trodde att jag haft i för mycket vinäger i vattnet. Annars brukar garn snarare bli olivgrönt av rödlöksskal.

Min plan nu är att färga båda garnerna i en kastrull med gullöksskal. Jag hoppas att det ska kunna ge det gula garnet ännu klarare finare färger, och göra det rosa garnet mer varmrosa.

Det var ju tråkigt att det inte blev så bra, men det var väldigt spännande att det gick att färga så enkelt hemma i köket. Fortsättning följer!

Hermiones lyxigaste sockar

För två år sedan när jag var i Paris hittade jag en liten garnbutik som hette Lil' Weasel. De hade lite skralt med franska garner, men däremot många av de amerikanska märken jag hört om i poddar. Jag köpte ett riktigt lyxigt sockgarn: Cascade Yarns Heritage Paints. Det är färgat i så vackra blå-gröna nyanser, och känns underbart mjukt och på något sätt svalt som silke trots att det är i 80% merino, 20%nylon.

Jag har inte riktigt vetat vad jag skulle göra med ett så mångfärgat garn för att det inte bara skulle bli en röra, men Hermione's Everyday Socks av Erica Lueder är ett riktigt bra mönster för sådana garner (det har nästan 15 000 andra också förstått, ser man på antalet projekt på Ravelry).

Mönstret ser lagom avancerat ut, men är egentligen lätt som en plätt med bara räta och aviga maskor och lyfta maskor i hälen.

Norska skatter

Vi åkte på en minisemester till Oslo förra veckan. Vi hann se enormt många runstenar, hällristningar och muséer, men inte köpa ett endaste garnnystan.

Däremot såg jag de här skönheterna på Vikingaskeppsmuséet:

Det är härvträn, sländor (visst är det två stora stödda sländor jag ser, som de ryska?) och de små bollarna och korvarna är gamla garnnystan och små härvor. De hittades i en drottnings skeppsgrav, så det var nog det lyxigaste som gick att få tag på under vikingatiden.
I graven fanns dessutom en sjal av mohair från turkiska getter, och ett broderi av silke från Mellanöstern.

Mongolmössa och halskrage

En del små enkla saker blir det aldrig av att man fotar och skriver om, och så står de kvar som ofärdiga på Ravelry trots att de använts varje dag under två vintrar.
Den här halskragen och mössan är sådana.

De är stickade i Debbie Bliss Baby Cashmerino i februari 2015 och har varit de som vi använt absolut mest när Plätten var liten.

Mössan är efter mönstret Logan a vintage style pixie hat av Julie Taylor. Vi såg på serien Marco Polo (på Netflix) medan jag stickade den, och eftersom flera av de mongoliska krigarna där hade likadan mössor kallade jag den för mongolmössan. Det var ett väldigt bra mönster, som formade sig efter huvudet och gick ner lagom mycket i nacke och panna.
Den ser ut som  de här hjälmmössorna som man stickar i ett sicksackmönster och syr ihop (som den här), men den är stickad runt i ett stycke.

På den här bilden är mössan flitigt använd i två år, men det enda slitaget är lite noppror i kanten.

Halskragen är efter mitt vanliga mönster, Spring Neckwarmer av Justyna Lorkowska. Jag minns inte om jag gjorde några förändringar, men jag kan nog ha gjort den lite mindre än i mönstret.

Små, små, små rester

 I våras satt jag på ett möte som skulle hålla på hela dagen, och insåg att jag hade slut garn till stickningen jag tagit med mig. Paniken låg i luften, tills jag hittade några små, små, små restgarnsnystan som jag hade i väskan (till när jag skulle behöva en livlina eller lägga över maskorna på en garnstump ett tag). Det var kanske 2-10 meter i varje, men jag lade upp för ett par vantar till min fyraåring i alla fall.

Garnerna har lite olika tjocklek och alla är nog inte ull, men min son blev jätteglad för att han fick "regnbågsvantar" och använde dem varje dag.

Nu är det ett tag sedan jag stickade dem, men jag tror att jag stickade två åt gången på magic loop. Tummarna är enkla utan tumkil, och att fästa trådarna tog nog längre tid än hela stickandet.

Strumpor och mössa, helt vanliga förutom ankan

Här är ett par bebisstrumpor och en mössa som jag stickade för rätt länge sedan men inte kommit mig för att fota (som vanligt).

De är stickade i rester av Cascade 220 som blev över när jags tickade en tröja.
Mössan verkar jag inte ha gjort något projekt för på Ravelry, men jag är ganska säker på att det är en Trixie Pixie Hat av Julia Gabrielsen.  Jag gillade inte hur kanten står ut som en liten skärm i mönstret så det lät jag bli att göra, men i övrigt tror jag det var bra och trevligt att sticka.
En liten anka blev en  ovanligt gullig knapp.

Strumporna stickade jag på frihand, med minskningar och resår i några varv runt fotleden för att hålla dem på plats lite bättre.