Jag vet inte om det hänger ihop med min kärlek till science fiction, men jag har alltid tyckt om visioner. När man pratar ideologi har jag aldrig förstått de som vägrar "skriva recept till framtidens soppkök" (alltså planera för samhället efter revolutionen). Visst kommer våra förutsättningar och hur vi ser på världen att ändras, men då får planerna ändras med det. Det är ändå bra att ha något uttänkt i förväg, att veta både åt vilket håll man är på väg och åt vilket håll man vill komma. Vill vi ha kommunism som i Sovjet eller som i Star Trek? Beroende på vilket mål man har, så måste man använda sig av olika metoder för att komma dit.
På samma sätt tänker jag om mitt liv. Jag vill göra upp planer och sätta upp mål, men har inget emot att planerna ändras efterhand som livet ändras.
Så här ser i alla fall planen ut för mig, just nu:
Jag vill ha fler barn, många många fler barn. Vi har sagt att 14 vore lagom, men jag skulle nog egentligen vara nöjd med 5-6-7 stycken också. Jag vill bo i en villa i Bergsjön (jag har spanat ut flera stycken som jag nu bara väntar på att de ska säljas) med en stor trädgård, med både vackra blommor och ett grönsaksland som gör oss delvis självförsörjande på mat.
Vi vill leva billigt och därmed ha råd att jobba mindre, och istället vara med barnen, ta hand om trädgården, handarbeta, läsa böcker och spela datorspel (Star Wars Knights of the Old Republic IV har förstås kommit då, och är inte ett mmorpg som trean). Jag vill förstås fortsätta vara politiskt aktiv, och kunna ta med mig barnen på grejer så de också får se hur man gör när man vill förändra samhället.
Det jag gör för att ta mig dit just nu är framför allt att försöka leva så billigt jag kan. Jag har inte köpt några andra kläder i sommar än tre klänningar, och tänker fortsätta handla så lite som möjligt och låta bli allt onödigt. Jag har faktiskt mer än nog för att klara mig, mina garderober är överfulla och jag skulle behöva rensa istället för att handla nytt. Jag vill också bli bättre på att sticka, så jag kan sticka plagg till mig själv och till palten. Hemstickade kläder har så mycket mer känslor i sig än de man köper billigt på HM.
Vi försöker tänka likadant om barngrejer, men det är så mycket svårare eftersom vi får så mycket. Vi har bara handlat en enda leksak till palten, men har ändå en hel kartong som står överfull och skräpig i vardagsrummet. Vi vill inte slänga presenter, särskilt eftersom det mesta faktiskt är fina och bra grejer. Nu försöker vi ge bort saker från vårt överfulla förråd så kan vi kanske klämma in leksakerna där. Paltens favoritleksaker är ändå porttelefonen, min plånbok och min mobiltelefon, så han behöver ju inte så mycket annat.
Vad gäller mat så lever vi redan väldigt billigt. Jag är vegetarian och min man äter bara kött när han är borta, och eftersom vi varken gillar halvfabrikat, låtsaskött, tofu eller ost så mycket så blir det extremt billigt för oss. Jag försöker ändå göra det ännu lite billigare, genom att mest handla de grönsaker som är i säsong just nu. Det blir dessutom roligare att ha olika mat under olika årstider, så man alltid har något att längta till.
Nu har jag hittat en blogg från en familj som verkar leva precis som jag skulle vilja göra (förutom kanske politiken, science fiction-läsandet, handarbetet och dataspelandet då):
Mor Grön, och jag sitter och läser och längtar och läser och längtar. Jag är så nöjd med hur vi lever nu, mitt roliga och viktiga jobb, min man och palten, men ändå så bara längtar och längtar jag.
Hur har ni andra gjort för att leva enklare eller billigare?
