lördag 8 april 2017

Vantar i olika storlekar

Jag har stickat rätt många vantar den här vintern som jag inte bloggat om. Här är tre av dem:


De minsta är till Palten, min tvååring. Jag använde rester av ett sockgarn, Järbo Raggi Batik, och en liten snutt av något gult till tummarna. Början är stickad i resår och jag har gjort en tumkil på sidan. Sedan broderade jag dit små glada ansikten på tummarna, inspirerad av ett mönster av Eva Trotzig från Varma tumvantar och några sockor.

Här syns de inte så bra, men de är på i alla fall:


Nästa par var till Plätten, min femåring. Här använde jag ännu fler olika restgarner i raggsockstjocklek ungefär, och broderade ett kattansikte längst fram. Jag började i resår och gjorde en tumkil på de här också.

Det grå garnet, som jag tror är Svarta Fårets Raggsocksgarn, har luddat helt galet mycket nu under vintern när vantarna använts så det var kanske inte optimalt till vantar egentligen.



Det tredje vantparet skulle också vara till barnen tänkte jag, men de blev alldeles för stora så min syster fick dem istället. Här använde jag faktiskt ett riktigt mönster, Norwegian Totoro Mittens av brella, som är både fint och gratis

Jag använde Svarta Fårets Ulrika i vitt som jag hade nästan ett helt nystan av, och ett okänt orange superwashgarn som legat i min stash för alltid.


På handflatan ville jag inte göra som i mönstret för att inte få för långa flotteringar som fingrarna kan fastna i, så jag stickade rutor på diagonalen istället och tummen blev randig.


lördag 1 april 2017

Bingeblomsterbenvärmare är ett ord som måste vara svårt för spansktalande att uttala

Här kommer några fler av de där mörka bilderna igen:


De här är på ett par benvärmare som jag stickade i vintras. Jag tror att det var när jag hade lyssnat på Nördic Knittings avsnitt om bingestickning och blev sugen på lite binge igen (jag har tidigare stickat en grytlapp i ett bingemönster). Dessutom behövde jag, som är en sådan som alltid har kjol, ett par benvärmare inför vinterkylan.


Jag stickade i restgarner jag hade hemma av Peer Gynt från Sandnes, ett av mina favoriter när man behöver ett allroundgarn som funkar till det mesta. Tyvärr hade jag två lite olika vita nyanser, vilket syns väldigt på den nedre bilden men när man har benvärmarna på sig så tycker jag inte det märks alls.

Jag lade upp lagom antal maskor enligt något sockmönster jag hittat med ungefär samma garntjocklek, och så stickade jag mönstret Blomster ur boken 100 år med binge från Halländska Hemslöjden.

Det gick lätt, snabbt och roligt och det var bara synd att vintern blev så varm att jag knappt behövde använda benvärmarna en enda dag.