Många små kragar och ett par sockor

Nu var det ett tag sedan jag skrev, jag har stickat en massa sedan dess, varit i Tyskland på semester och upptäckt en ny garnaffär. Men det skriver jag om senare, nu vill jag visa vad jag stickade när jag var på möte i februari.
Det var ett helhelgsmöte som jag kom till med väskan full av baby- och sockgarner, och hann vara alldeles enormt produktiv.

Av babygarnet blev det massor av halskragar. Jag hade Debbie Bliss Baby Cashmerino (mitt favoritbabygarn) i flera färger, och ett nystan beige Sandnes Garn Lanett Babyull som tyvärr visade sig vara ganska stickigt och trist.
Som bas för halskragarna hade jag mönstret Spring Neckwarmer av Justyna Lorkowska, men jag gjorde halsdelen mycket mindre eftersom jag tyckte att den var lite överdrivet stor.

En av kragarna experimenterade jag lite extra med, och gjorde separata delar för hals och rygg istället för ett runt ok.

 Mitt mångfärgade sockgarn från Hemtex hittade till sist ett användningsområde i två par babysockor. Jag har tyvärr bara kort på det ena av dem, det andra hade gula hälar och tår också. Sockornas mönster är Cozy Little Toes av Judy Kaethler

En av halskragarna har redan fått flytta hem till en nyfödd liten bebis och en annan är på väg med posten. Tanken är att det kommer så många bebisar nu att det är lika bra att ha presenter klara, så det bara är att skicka iväg dem.
Vi fick en halskrage som min svägerska stickat när Palten föddes, och den använder han fortfarande och trivs jättebra i. Det var nog en av de bästa presenterna vi fick till honom, så jag hoppas att de jag ger bort kommer att bli lika uppskattade.

Färdigt ponnygarn

Mitt garn är färdigt! Det blev verkligen My Little Pony-garn, med härliga färger även om det inte är några jag brukar använda.
Att spinna singlarna var roligt, men att spinna ihop dem (ply-a) var det som kändes alldeles magiskt. Det är jättespännande att se hur färgerna och tjocklekarna blandas, och blir ännu bättre ihop, och även om jag twistat garnet åt olika håll så det blev lite extra svårt så var det enklare än att spinna från ull.

Jag tror att det ska bli en vintermössa till palten till att börja med, med öronlappar, en vit i-cord runtom och en vit tofs på toppen. Förmodligen efter det här Drops-mönstret som jag använt tidigare och är jättenöjd med.
Jag blir faktiskt bara nöjdare och nöjdare med det när jag ser barnet som fått mössan då och då, och hon alltid har den på sig och den verkar passa lika bra nu när hon är ett halvår som den gjorde då hon var nyfödd.

Det sista jag spann av ullen (kanske 10g) blev hemskt mycket tunnare än det jag spunnit tidigare, så det lät jag bli att ta med i det färdiga garnet och håller på och spinner ihop nu istället. Det blir tunnare och jämnare, både i tjocklek och i färger.

My little pony

Jag har också gripits av spinningshysterin som verkar gå genom stickningsvärlden nu.
Jag anmälde mig till en kurs i att spinna på slända, men tyvärr fick en kollega förhinder så jag var tvungen att jobba den helgen och kunde inte vara med. Men jag kunde köpa sländan och ullen i efterhand och har lärt mig spinna genom att titta på youtubefilmer istället, och det går faktiskt bra det med!
Ullen ser ut som om man klippt den av en My little pony, turkos och lila och härligt fluffig.

Nu är jag egentligen färdig, men har inga bilder av det färdiga garnet ännu. Den stora missen jag gjorde var att jag på något sätt började spinna åt motsatt håll mitt iden första singeln jag gjorde, så halva är s-spunnen och halva är z-spunnen, medan den andra singeln är helt s-spunnen. Det blev ju krångligare att spinna ihop dem sedan (eftersom jag lärt mig via internet kan jag inga svenska spinn-uttryck, vad kan plya tänkas heta?) och det håller inte ihop riktigt lika bra, men jag tror faktiskt att garnet fungerar ändå.

Mina får-grejer

Jag stickar väldigt mycket strumpor nu.
Det par jag håller på med just nu skulle ha blivit en födelsedagspresent till min man, men efter att jag misslyckades med att få till en bra storlek 45 flera gånger och när min man sagt att han "egentligen inte gillar mina får-grejer, utan är mer för high fashion" så repade jag upp dem helt och hållet och gjorde om dem till mig själv istället.
Då gick det fort och lätt. Jag har inget mönster utan går på känsla, med en 3x3x3 fläta på mitten. Nu är den första klar och den andra påbörjad:

Mera namnbyten

Efter lite eftertanke fortsätter jag med namnbytena här på bloggen. Eftersom min son har ett så ovanligt namn känns det lite obra i magen att ha med det så här hela tiden på bloggen, så jag har börjat gå igenom alla blogginlägg bakåt och byta ut det mot "palten".
Palt som i både harpalt och matpalt alltså, eller bara som i ett lagom gulligt ord som funkar i sammanhanget.

Arg

Jag har inte skrivit så mycket på ett tag, för jag har gjort andra saker. Jag har stickat en del, läst en del, varit ute på landet en hel del med ett sjukledigt barn och varit arg en hel del.

Jag har varit arg på nazister som knivhugger människor på väg hem från en manifestation, och på poliser som säger att attentaten är "bunkaslagsmål" mellan "höger- och vänsterextremister". Vad är egentligen grejen med de begreppen? Har det blivit kontroversiellt att kalla nazister för nazister?
Det är som att begreppen flyttats ett snäpp de senaste fem åren ungefär. Rasism blev först främlingsfientlighet och sedan invandringskritik, och nazism har blivit högerextremism och kallas allt oftare bara nationalism.
Den här normaliseringen av nazism och rasism, som inte bara syns i språket utan i hur människor runt omkring oss sprider falska myter på facebook om att man ska införa halalkött för alla i skolan, i hur media känner att det är relevant att fråga sig "om invandringen har gått för långt" och i hur vår utrikesminister kallar det fascistiska ukrainska partiet Svoboda (som bl a vill förbjuda homosexualitet och abort och att bara "etniska ukrainare" ska få arbeta i offentlig sektor) för ett demokratiskt parti som arbetar för samma värdringar som han.

Allt det här gör mig arg, fruktansvärt arg.
Men vi är många som är arga, och vi har kanaliserat vår ilska i enorma demonstrationer, och när man går tillsammans med andra, är arga tillsammans med andra, och ser vilken stark antifascistisk rörelse vi ändå är en del av, då blir man lite glad ändå. Och lite hoppfull.
Vi är fler än nazisterna, vi är fler än rasisterna, vi är fler än borgarna och om vi bara organiserar oss och kämpar tillsammans så kan vi faktiskt krossa rasismen och skapa ett samhälle som är bättre än det här.
Vi måste i alla fall försöka, alternativet är att ge upp och lägga sig ner och dö, och det är ju inte så jävla festligt.

Ung tant är också arg och har skrivit ett fint blogginlägg som ni kan läsa.

För många vantar att göra, för lite tid!

Jag har tappat bort mina fina renvantar. Det är väldigt tråkigt, men det fina med det är ju att man då får sticka ett par nya. Jag har letat runt på Ravelry och idag hittade jag en person som jag nästan hellre kallar vantgud än designer. Hon heter Natalia Moreva och är ett geni! Hon gör inte bara fantastiskt vackra vantmönster i en massa olika stilar, utan det ser ut som om hon oftast har korta mellanrum mellan färgerna, så man inte behöver hålla på att tänka på att vira garnet runt flotteringarna på baksidan. Dessutom använder hon bara två färger i taget, även om det ibland är många färger på samma vante.

Det svåra nu är att veta vilken vante jag ska göra. jag blir ju sugen på att göra så många, kanske det får bli ett par vårvantar, ett par höstvantar och ett par julvantar?

Här är några av hennes vantar:

(Foto: Natalia Moreva, Crouching Tiger)

(Foto: Craftzone, Flowerissimo)

(Foto: Virginute, Squirrels Mittens)

(Foto: Craftzone, Titbirds Mittens)

(Foto: Rebeccakim, Bluebells Mittens)